Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Med kapitalismens utveckling har teknik och teknologi blivit mäktiga begrepp, men samtidigt har just dessa begrepp använts på ett mycket vagt och förflackat sätt. I Nordisk Familjebok från 1955 har teknologi blivit: " 'slöjdvetenskap', den tekniskt-vetenskapliga behandlingen av läran om råämnenas omvandling till nyttoföremål". Samma ytlighet går igen i de flesta modernare svenska ordböcker och uppslagsverk. I den tyska Brockhaus Enzyklopädie, 1973, bestäms teknologin något bättre som: "die Lehre von der Entwicklung der Technik in ihren gesellschaftlichen Zusammanhängen".
Just kring teknologibegreppet kommer detta nummer av Tekla att kretsa. Det är ett temanummer om problematiken miljö, teknologi och kapitalism/socialism. Valet av tema hänger samman med ett växande behov av att analysera detta problemområde från marxistisk utgångspunkt. Det har sedan länge funnits ett stort intresse för dessa frågor - vilket uttrycks bl.a. i en växande miljörörelse och i en ökad forskningsaktivitet kring teknologins roll i kapitalismen.
Liksom i andra kapitalistiska länder har kapitalets reproduktion i Sverige medfört en omfattande miljöförstöring. Miljörörelsen har växt fram som en protest mot detta angrepp på själva den mänskliga livsnerven. Genom att rörelsen har utgått från konkreta frågor som direkt berör de omedelbara livsvillkoren - nedsmutsningen, storstadskoncentrationen och inte minst kärnkraften - har den fått en bred uppslutning. Nu måste det vara viktigt att diskutera miljöproblematiken mera ingående, så att man når utöver den omedelbarheten och kan begripa hur miljöproblemen hänger samman med samhälleliga förhållanden. Detta nummer av Tekla är ett bidrag till att klarlägga sambanden mellan kapitalistisk produktion, teknologisk utveckling och miljöförändringar.
Den inledande artikeln är en översättning från PROKLA 29 av Heiner Minssen/Werner Sauerborn: "Till kritiken av teknikbegreppet i teorin om den 'vetenskaplig-tekniska revolutionen' ". Teorin om den vetenskaplig-tekniska revolutionen (vtr) har en central ställning i "Sovjetmarxismen", men varken teorin eller kritiken av den har uppmärksammats särskilt mycket i den svenska vänstern. Trots det intar teorin om vtr en viktig plats i den även i Sverige spridda teorin om den "statsmonopolistiska kapitalismen" (Stamokap). Teorin har viktiga politiska konsekvenser, eftersom den ser socialismens välsignelser främst i att den befriar produktivkrafterna från de bojor som kapitalismen har lagt på deras utveckling. Det är viktigt att uppmärksamma denna problematik speciellt med tanke på framför allt VPK:s oreflekterade hållning till Stamokap och vtr. Minssen/Sauerborns artikel fungerar både som presentation och som genomarbetad kritik, som behandlar det bakomliggande historiebegreppet, teknikförståelsen och kapitalismuppfattningen i vtr.
Ib Larsens "Kapitalistisk produktion och miljöskydd" klargör relationerna mellan olika utvecklingsfaser i den kapitalistiska ackumulationsprocessen och miljöproblemens konkreta former, och tar upp statsinterventionismens roll. Larsen bestämmer olika faser i den danska statsinterventionismen, och relaterar dem till ackumulationsutvecklingen, som bestämmer miljöproblemens utveckling. Det finns dock inget enkelt samband mellan kapitalistisk produktion och miljöförstöring; kapitalistisk produktion kan i olika skeden både innebära hushållning med resurser och resursslöseri. Utifrån Larsens teoretiska ansatser ges möjligheter att genomföra liknande analyser för Sveriges del, vilket kan vidga och fördjupa den svenska miljödebatten.
Som en uppföljning till dessa artiklar kommer sedan en recenserande diskussion kring den litteratur som under de senaste åren utkommit på svenska om teknologi och kapitalism. Det fåtal verk som skrivits på eller översatts till svenska har avgjort stor betydelse - som teoretiska/metodologiska vägvisare eller som varnande exempel.
Till sist återfinns en introducerande recension av Schanz' bok "Antikritik" (som har samband med numrets tema genom att Schanz i problematiken kring 'omfångslogiken' bland annat försöker bestämma teknologins förhållande till kapitalet), och dels en kritik av ledaren i Tekla 3/4 från redaktionen i Göteborg.
Lund den 28/7 1978
Last updated on: 3.24.2011