Se även den engelska utgåvan.
... I frånvaron av jordegendom ligger förvisso nyckeln till kännedom om hela Orienten. Den förklarar det mesta av dess politiska och religiösa historia. Men hur kommer det sig då egentligen, att man i östern aldrig introducerat något jordegendomssystem ens av det feodala slaget? Jag skulle tro att det huvudsakligen beror på klimatet, och en bidragande orsak är nog jordens beskaffenhet; jag tänker särskilt på de vidsträckta ökenområden som från Sahara går tvärs igenom Arabien, Persien, Indien och Tatariet ända upp till krönet av den asiatiska höjdplatån. Den första förutsättningen för ett verkligt jordbruk är här en konstbevattning, som måste ske antingen i kommunens, provinsens eller centralregeringens regi. Men Orientens regeringar har aldrig sysslat med mer än tre verksamhetsområden, nämligen finanspolitik (inhemsk utsugning), krig (rövartåg såväl inom som utanför det egna landets gränser) samt offentliga arbeten. I Indien har den engelska administrationen på sitt vanliga torra och fantasilösa sätt beskurit rörelsefriheten inom de båda förstnämnda verksamhetsområdena och helt negligerat det tredje, så att det indiska jordbrukets möjligheter förstörts. Där har den fria konkurrensen helt avslöjat sig. Konstbevattningen, som omöjliggjordes så snart vattenledningssystemet förföll, förklarar det för den oinvigde egendomliga förhållandet att stora, en gång blomstrande områden nu ligger kala och ödelagda (Palmyra, Petra, ruinerna i Jemen, delar av Persien, Egypten och Hindustan) - här har vi förklaringen till att ett enda ödeläggande krig kunde beröva ett land hela dess civilisation och avfolka det för århundraden framåt i tiden. Den förmuhammedanska handelns förstörelse har nog också spelat in här. Du har säkert rätt i att den varit en av huvudorsakerna till muhammedanernas revolution. Jag vet inte tillräckligt mycket om handelns utveckling under de första sex århundradena efter Kristus för att kunna bedöma i hur stor utsträckning allmänna praktiska villkor ledde till att man, i stället för att färdas över Röda havet, kom att föredra handelsvägen genom Persien till Svarta havet och över Persiska viken fram till Syrien och Mindre Asien. Men i alla händelser måste karavanvägarnas relativa säkerhet i sassanidernas av en viss ordning präglade persiska rike ha betytt en hel del - mellan 200- och 600-talet fick Jemen utstå en nära nog oavbruten period av invasion, plundring och förtryck från Abessiniens sida. De sydarabiska städerna, som ännu under romartiden befunnit sig i en blomstrande livaktighet, hade på sexhundratalet förvandlats till ofruktbara ruinområden; beduinerna i deras grannområden hade under de gångna fem seklerna hunnit skapa mystiska fantasilegender om deras ursprung (se Koranen och den arabiske historieskrivaren Novairi), och man kunde knappt längre tyda de inskriptioner som fanns där, trots att man ingalunda skapat något nytt alfabet - till och med skrivkonsten var sålunda praktiskt taget bortglömd. Det förfall som de allmänna handelsförhållandena förorsakat kan endast delvis förklara sådana ting; de måste också ha föregåtts av en våldsam och direkt drabbande förstörelse, som måste ha ägt rum under den abessinska invasionen. Utdrivandet av abessinierna ägde rum ungefär 40 år före Muhammed och var uppenbarligen det första tecknet på den nyväckta arabiska nationalkänslan, som också utgjorde ett svar på de persiska angreppen, där de från norr intågande trupperna nästan nått ända in till Mekka. Nu tänker jag ägna den närmaste tiden åt att studera Muhammeds egen epok; den har hittills gett mig ett intryck av att ha fått sin prägel främst på grund av beduinernas sätt att reagera mot den bofasta men också rätt så förfallna stadsbefolkningen, vars religion vid denna tid hunnit utvecklas till en dekadent blandning av judendom, kristendom och primitiv naturkult.
Den gamle Berniers arbeten är verkligen utomordentligt fina. Det är en sann glädje att ännu en gång få lyssna till denne nyktre och klartänkte gamle fransman, som gång på gång träffar huvudet på spiken med en sådan lätthet att han själv inte tycks lägga märke till det ...