Vid RKP(b):s åttonde allryska konferens, 3 december 1919
Engelsk titel: Speech Summing Up the Debate on Soviet Power in the Ukraine
Källa: Lenin, Collected Works, Moskva: Progress Publishers, 1965, band 30, s. 193-194.
Översättning: Göran Källqvist.
HTML: Martin Fahlgren
Kamrater, jag har inte så mycket att säga, även om jag tyvärr måste föra fram invändningar, inte så mycket mot kamrat Jakovlev som talade före mig, som till kamrat Bubnov och Drobnis som talade efter mig. Men jag måste bara göra en delvis kommentar.
Vad gäller kamrat Rakovskijs tal så måste jag säga, att när han sa att statliga jordbruk måste utgöra grunden för vårt kommunistiska uppbygge så hade han fel. Vi kan under inga omständigheter organisera våra angelägenheter så. Vi måste acceptera att vi bara kan omvandla en mycket liten del av de progressiva jordbruken till statliga jordbruk, annars kommer vi inte få till stånd ett block med småbönderna – och vi behöver ett sådant block. När en del kamrater säger att jag rekommenderar ett block med Borotbapartiet så missförstod de vad jag menar. Här jämförde jag den politik som måste föras avseende Borotbapartiet med den politik som vi har fört gentemot högersocialistrevolutionärerna. Under den första veckan efter oktober anklagades vi – för övrigt vid bondekongresser – för att vi inte ville använda böndernas kraft när vi väl hade gripit makten. Jag svarade att vi hade tagit över deras program i sin helhet för att använda böndernas krafter – vi vill göra det, men vi vill inte ha någon allians med socialistrevolutionärerna. Precis som kamraterna Drobnis och Bubnov, gör således kamrat Manuilskij ett mycket märkligt misstag när han påstår att jag rekommenderar ett block med Borotbapartiet. Enligt min åsikt måste vi visa att vi behöver ett block med Ukrainas bönder, och för att få till stånd detta block måste vi polemisera med folk från Borotba på ett sätt som skiljer sig från den nuvarande polemiken. Med sin kritik mot CK:s resolution visar alla de som talar om den nationella frågan – kamraterna Drobnis och Bubnov och många andra talar om den – att de driver samma politik av ”oberoende” som vi kritiserade folket i Kiev för. Kamrat Manuilskij gör ett märkligt misstag när han tror att vi anklagade dem för oberoende i nationell mening, i betydelsen ukrainskt självbestämmande. Vi förebrådde dem inte för ”oberoende” i betydelsen att de inte ville överväga Moskvas uppfattningar, centralkommitténs uppfattningar. Ordet användes skämtsamt och hade en helt annan betydelse.
Nu är frågan denna. Behöver vi ett block med bönderna i Ukraina, behöver vi en politik av den sort som vi behövde i slutet av 1917 och under många månader 1918? Jag vidhåller att vi gör det, och av den anledningen måste större delen av de statliga jordbruken lämnas över och faktiskt delas ut. Vi behöver kämpa mot kulakjordbruken, vi behöver kämpa mot småborgerliga fördomar, vi behöver kämpa mot gerillabanden. Borotbapartiet talar en hel del om den nationella frågan men säger ingenting om gerillagrupperna. Vi måste kräva att Borotba upplöser lärarnas fackförening trots att den använder det ukrainska språket och bär Ukrainas statliga sigill – den måste upplösas för den proletära kommunistiska politikens skull, för vilken vi upplöste vår egen allryska lärarfackförening. Vi upplöste den eftersom den inte tillämpade den proletära politikens principer utan försvarade småbourgeoisiens intressen och drev dess politik.
Ukraina (juni 1917)
Manifest till det ukrainska folket (december 1917)
Om sovjetmakten i Ukraina - Resolutionsutkast från RKP(b):s CK (november 1919)
Brev till Ukrainas arbetare och bönder med anledning av segrarna över Denikin (december 1919)
Till den allukrainska sovjetkongressen (december 1922)