Skrivet: 22 februari 1918
Publicerat: i kvällsupplagan av Pravda nr 33, den 22 (9) februari 1918
Källa: V I Lenin, Samlade skrifter, 5:e ry uppl, b 35, s 361-364
Översättning: Gunnar Claësson
HTML: Martin Fahlgren
Skabb är en plågsam sjukdom. Och när den revolutionära frasens skabb bemäktigar sig människor, vållar redan enbart anblicken av denna sjukdom outhärdliga lidanden.
Enkla, klara, begripliga och uppenbara sanningar, som ter sig obestridliga för varje representant för den arbetande massan, förvrängs av dem som insjuknat i den variant av skabb som vi har att behandla. Denna förvrängning kommer sig inte sällan av de bästa, ädlaste och mest upphöjda impulser, ”helt enkelt” av att man inte lyckas smälta välkända teoretiska sanningar eller av att de barnsligt klumpigt, skolmässigt slaviskt upprepas då det inte passar (folk förstår inte, som det heter, ”vad som passar till vad”), men härav upphör inte skabben att vara motbjudande.
Vad kan t ex vara obestridligare och klarare än följande sanning: en regering som har gett det av ett treårigt rövarkrig plågade folket sovjetmakt, jord, arbetarkontroll och fred är oövervinnlig? Freden är det väsentliga. Om det efter omsorgsfulla bemödanden att få en allmän och rättvis fred visat sig, i praktiken visat sig, att det inte går att få den nu, så skulle varje bonde förstå att man nödgas ta inte en allmän utan en separat och orättvis fred. Varje bonde, t o m den mest obildade och analfabetiske, skulle ha förstått det och uppskattat en regering som gett honom även en sådan fred.
Bolsjeviker måste ha insjuknat i frasens motbjudande skabb för att glömma det och framkalla böndernas mycket rättmätiga missnöje med dem när denna skabb lett till ett nytt krig mellan rövar-Tyskland och det uttröttade Ryssland! Med vilka löjliga och ömkliga teoretiska plattheter och sofismer skabben bemantlats har jag visat i artikeln Om den revolutionära frasen (Pravda den 21 (8) februari). Jag skulle inte ha påmint om detta, ifall inte just samma skabb idag hade spritt sig (vilken smittosam sjukdom!) till ett nytt ställe.
För att klargöra hur detta har kunnat ske anför jag först ett litet exempel, helt enkelt och klart, utan ”teori” – om skabb utges för ”teori” så är det olidligt – och utan invecklade ord, utan något för massan oförståeligt.
Låt oss anta att Kaljajev[1] för att döda en tyrann och ett odjur skaffar sig en revolver hos en extrem skurk, en bov och rövare, och att han för den tjänsten lovar honom att skaffa bröd, pengar och vodka.
Kan man fördöma Kaljajev för ”köpslagan med en rövare” i syfte att skaffa ett dödsbringande vapen? Varje sund människa säger: det kan man inte. Om Kaljajev inte på annat sätt kunde skaffa sig en revolver någon annanstans och om Kaljajevs sak verkligen var ärlig (mord på en tyrann och inte rånmord), så bör man inte klandra honom för ett sådant förvärv av en revolver utan gilla det.
Nå, men om en rövare i syfte att rånmörda någon skaffar sig en revolver hos en annan rövare för pengar, vodka och bröd, kan man då jämföra (för att inte tala om att likställa) en sådan ”köpslagan med en rövare” med Kaljajevs köpslagan?
Nej, var och en som inte har förlorat förståndet eller insjuknat i skabb är överens om att det inte går. Varje bonde, som såg en ”intellektuell” ta avstånd från en så uppenbar sanning med fraser, skulle säga: du herreman passar inte att styra staten, anmäl dig i stället till ordclownerna eller ta helt enkelt ett ångbad för att fördriva skabben.
Om Kerenskij, representant för bourgeoisins härskande klass, dvs utsugarna, sluter en överenskommelse med de brittisk-franska utsugarna om att få vapen och potatis av dem och samtidigt för folket döljer fördrag, som (i händelse av framgång) lovar den ene rövaren Armenien, Galizien och Konstantinopel och den andre Bagdad, Syrien osv, är det då svårt att förstå att denna uppgörelse är roffaraktig, skurkaktig och gemen från Kerenskijs och hans vänners sida?
Nej, det är inte alls svårt att förstå. Varje bonde, till och med den mest obildade och analfabetiske, kommer att förstå detta.
Nå, men om en representant för de utsugnas och förtrycktas klass, sedan denna klass störtat utsugarna, publicerat och annullerat alla hemliga och roffaraktiga fördrag, utsätts för ett banditanfall från de tyska imperialisternas sida, kan man då fördöma honom för ”köpslagan” med de brittisk-franska rövarna för att av dem få vapen och potatis för pengar eller för skog osv? Kan man då finna en sådan uppgörelse ohederlig, skamlig och osnygg?
Nej, det kan man inte. Varje sund människa kommer att förstå detta och göra narr av dem som skulle vilja ”upphöjt” och med vetenskaplig min bevisa att ”massorna inte kommer att förstå” skillnaden mellan imperialisten Kerenskijs rövarkrig (och hans ohederliga uppgörelser med rövarna om delningen av det gemensamt rövade bytet) och den bolsjevikiska regeringens kaljajevuppgörelse med de brittisk-franska rövarna för att få vapen och potatis av dem i syfte att bjuda den tyske rövaren motstånd.
Varje sund människa kommer att säga: att i plundrarsyften inköpa vapen hos en rövare är avskyvärt och vidrigt, men att köpa vapen hos samme rövare i syfte att föra en rättvis kamp mot en våldsman, det är en fullt rättmätig sak. Se någonting ”osnyggt” i en sådan sak kan bara fisförnäma fröknar och tillgjorda ynglingar, vilka ”har läst böcker” och bara läst in tillgjordheten. Förutom dessa kategorier av människor är det väl bara skabbsjuka som kan råka ut för ett sådant ”misstag”
Nå, men den tyske arbetaren kommer han att förstå skillnaden mellan Kerenskijs köp av vapen hos de brittisk-franska rövarna i syfte att ta Konstantinopel från turkarna, Galizien från österrikarna, Östpreussen från tyskarna och bolsjevikernas köp av vapen hos samma rövare i syfte att bjuda Wilhelm motstånd när han fört trupper mot det socialistiska Ryssland, vilket föreslagit alla en hederlig och rättvis fred, Ryssland som förklarat kriget avslutat?
Det måste antas, att den tyske arbetaren kommer att ”förstå” detta för det första därför att denne arbetare är klok och bildad och för det andra därför att han är van vid ett kulturellt och propert liv, därför att han varken lider av den ryska skabben i allmänhet eller av den revolutionära frasens skabb i synnerhet.
Finns det en skillnad mellan rånmord och mord på en våldsman?
Finns det en skillnad mellan två rövargruppers krig för delning av byte och ett rättvist krig för befrielse från en rövares anfall mot ett folk som har störtat rövarna?
Beror inte bedömningen av huruvida jag handlar bra eller dåligt genom att skaffa vapen hos en rövare på detta vapens syfte och bestämning? Av dess användning i ett ohederligt och lumpet eller i ett rättvist och hederligt krig?
Skabb är då sannerligen en motbjudande sjukdom! Och tungt är den människas hantverk som nödgas ge ångbad åt skabbsjuka personer ...
PS. I sitt befrielsekrig i slutet av 1700-talet mot England mottog nordamerikanerna hjälp av dess konkurrenter, kolonialrövare av samma slag som England, nämligen de spanska och franska staterna. Man säger att det finns ”vänsterbolsjeviker” som satt sig att skriva ett ”vetenskapligt arbete” om dessa amerikaners ”osnygga köpslagan” ...
Undertecknat: Karpov
[1] I P Kaljajev, socialistrevolutionär, som deltog i en rad terroristaktioner. Avrättad den 10 (23) maj 1905. – Red