Leo Trotskij

Ett brev till Albert Goldman

9 augusti 1940


Originalets titel: A Letter to Albert Goldman
Översättning: Se startsida för "Till marxismens försvar"
HTML: Martin Fahlgren

Ingår i samlingen "Till marxismens försvar".



9 augusti 1940

Hr. Albert Goldman

Käre vän:

Jag vet inte om du sett Dwight Macdonalds artikel i augustinumret av hans Partisan Review.

Denne man var en lärjunge till Burnham, den intellektuelle snobben. Sedan Burnham deserterat, lämnades Dwight Mac-Donald kvar i Shachtmans parti som den ende representanten för ”Vetenskapen”.

I frågan om fascismen serverar Macdonald ett ynkligt hopplock plagiat av vår arsenal, vilket han framställer som sina egna upptäckter och mot vilka han ställer några banaliteter som han karaktäriserar som våra idéer. Det hela – utan perspektiv, utan proportion och utan elementär intellektuell ärlighet.

Detta är emellertid inte det värsta. Burnhams faderlösa barn proklamerar: ”Vi måste åter med ett kallt och skeptiskt öga granska marxismens mest grundläggande premisser”. Sid. 266. Och vad måste det stackars ”Workers Party” göra under denna ”gransknings”period? Vad måste proletariatet göra? De borde naturligtvis vänta på resultaten av Dwight Macdonalds studier. Detta resultat kommer troligtvis att bli Macdonalds desertering över till Burnhams läger.

De sista fyra raderna i artikeln kan inte vara något annat än en förberedelse för personlig desertering. ”Endast om vi möter de stormiga och fruktansvärda år vi har framför oss med både skepsis och hängivenhet – skepsis gentemot alla teorier, regeringar och sociala system; hängivenhet mot massornas revolutionära kamp – endast då kan vi rättfärdiga oss själva som intellektuella.”

Revolutionär aktivitet grundad på teoretisk skepticism är den obehagligaste av de inre motsättningarna. ”Hängivenhet mot massornas revolutionära kamp” är omöjlig utan en teoretisk förståelse av denna revolutionära kamps lagar. Revolutionär hängivenhet är endast möjlig om man försäkras om att denna hängivenhet är förnuftig, adekvat; att den svarar mot sitt mål. En sådan försäkran kan bara skapas genom teoretisk insikt i klasskampen. ”Skepsis gentemot alla teorier” är ingenting annat än en förberedelse för personlig desertering.

Shachtman förblir tyst; som ”Generalsekreterare” är han alltför upptagen att försvara ”marxismens allra mest grundläggande premisser” mot småborgarbrackor och snobbar ...

Broderligen

L. TROTSKIJ