Se även den engelska utgåvan.
... Den skurken Roderick Benedix[1] har lämnat efter sig en dålig lukt i form av en tjock bok mot "shakespeareomanin", vari han hårfint bevisar, att Shakespeare inte når upp i jämnhöjd med våra stora diktare, inte ens nutidens. Man skall slita ner Shakespeare från hans postament, uppenbarligen blott för att där ställa upp den bredgumpen R. Benedix. Bara i första akten av "Muntra fruarna i Windsor" finns det mer liv och verklighet än i hela den tyska litteraturen, och den ende Launce med sin hund Crab är mer värd än alla tyska komedier tillsammans. Men gentemot detta skall den baktunge Benedix förlora sig i lika allvarliga som billiga betraktelser över det burschikosa sätt, varpå Shakespeare hastigt nystar upp trådarna och kortar av det långrandiga pratet - som i verkligheten förvisso är oundgängligt. Habeat sibi.[2]
[1] Benedix, Roderich (1811-1873), tysk dramatisk skriftställare och kritiker.
[2] Habeat sibi (lat.) - må han leva väl.