Publicerat: i Zeitschrift für Sozialforschung nr 1, juni 1932.
Översättning: Joachim Retzlaff
Digitalisering: Dag Heymar
HTML: Jonas Holmgren
Följande förord utgör ett komplement till det installationstal Horkheimer höll 1931, Die Gegenwärtige Lage der Sozialphilosophie, vilka tillsammans formulerade målsättningen och syftena för både Institut für Sozialforschung och dess nya tidskrift Zeitschrift für Sozialforschung (vilken ersatte Archiv).
Tidskriften skulle för det första utgöra upptakten till en omorientering av vad som nu kallas samhällsvetenskaperna och de humanistiska vetenskaperna, bort från deras sektoriserade och osammanhängande status som "fackvetenskaper". Och för det andra skulle den avgränsa sig mot sociologin, som man menade fullständigt hade underkastat sig en specialiserad och empirisk modell och som förnekade möjligheten av att förstå samhället i dess helhet.
Till skillnad från fackvetenskaperna skulle tidskriften alltså ha en tvärvetenskaplig natur och syfta till att fatta samhället som en totalitet av dialektiska samband. I motsättning till sociologin var tidskriften materialistisk, dialektisk och kritisk och, åtminstone under de första åren, inriktad på samhällelig förändring. En av de viktigaste målsättningarna var att förbinda teorin om och analysen av samhället med teorin om och analysen av individen, d.v.s. att utveckla en socialpsykologisk teori. De bägge komponenterna i denna var historisk materialism och psykoanalys.
Ordet "socialforskning" (Sozialforschung) gör inte anspråk på att dra upp nya gränslinjer på vetenskapernas karta, vilken i dag under alla omständigheter framstår som tvivelaktig. De undersökningar inom de mest skilda ämnesområden och abstraktionsnivåer som här avses hålls samman av målsättningen att föra teorin om det nuvarande samhället som totalitet framåt. Denna förenande princip, enligt vilken de enskilda undersökningarna trots ovillkorlig empirisk stränghet skall utföras med avseende på ett teoretiskt centralproblem, skiljer socialforskningen som denna tidskrift önskar tjäna, från såväl blotta beskrivningen av fakta som från empirifrämmande konstruktioner. Den eftersträvar kunskap om det totalsamhälleliga skeendet och förutsätter därför att det under händelsernas kaotiska yta går att nå kunskap om en för begreppet tillgänglig struktur av verksamma makter. I socialforskningen betraktas historien inte som det blotta godtyckets framträdelse utan som en av lagar behärskad dynamik. Kunskapen om den är därför vetenskap. Denna är självfallet på ett särskilt sätt avhängig utvecklingen inom andra discipliner. För att uppnå sitt mål, att begripa skeendet i samhällslivet på den nivå som definieras av den vid ifrågavarande tidpunkt möjliga insikten, måste socialforskningen koncentrera en rad fackvetenskaper på sitt problem och söka utvärdera dem för sina syften.
Tidskriften försöker medverka till att denna uppgift fullgörs. I sitt arbetsområde inbegriper den de faktorer som är bestämmande för det nuvarande livet människor emellan, oavsett om de är av ekonomisk, psykisk eller social natur. Genom att den därvidlag anknyter till de enskilda disciplinernas preliminära resultat, skiljer den sig från en filosofisk betraktelse bl.a. genom att den även försöker göra sådana tankar fruktbara för sina syften, som logiskt sett ännu kan innehålla ouppklarade problem – den är principiellt övertygad om att kunskapsprocessen inte har ett slut. Men behandlingen av så kallade världsåskådningsmässiga och filosofiska frågor faller därmed ingalunda utanför dess område, ty valet av undersökningsobjekt bestäms inte av tillhörigheten till ett visst fack utan av dess betydelse för teorin om samhället.
Socialforskningen sammanfaller inte med sociologin som en fackvetenskap av det skälet att den visserligen liksom denna är inriktad på problemet samhälle men finner sina forskningsobjekt även inom ickesociologiska områden. Det som sociologer i sin vetenskaps intresse presterat eller stimulerat på det ekonomiska, psykologiska och historiska området motsvarar emellertid det här avsedda begreppet. På grund av släktskapen mellan sociologin och tidskriftens strävanden kommer även i snävare mening sociologiska problem att tangeras i uppsatserna. Uttalanden för eller emot samtidens sociologiska teorier måste emellertid – särskilt i de första numren – träda tillbaka till förmån för en behandling i sak, även i de fall där det finns den största aktning för andras insatser.
Främst bland socialforskningens delproblem står frågan om sammanhanget mellan de enskilda kulturområdena, deras avhängighet av varandra och lagbundenheten i deras förändringar. En av de viktigaste uppgifterna på vägen att besvara denna fråga är att utveckla en socialpsykologi som tillmötesgår historiens behov. Att befrämja denna utveckling kommer att vara en av tidskriftens särskilda uppgifter. Till de mer allmänna teoretiska avhandlingarna om filosofiska, psykologiska, ekonomiska och sociologiska problem ansluter sig enskilda undersökningar av konkreta frågor i dagens samhälle och ekonomi. Såvitt dessa studier skiljer sig från blotta beskrivningar genom att de söker begripa de behandlade problemen i deras historiska sammanhang, kommer de ofta att ha en hypotetisk karaktär. Detta gäller i synnerhet de preliminära resultaten av de inom Institutet för socialforskning utförda undersökningarna, vilka kommer att meddelas i denna tidskrift. En del kommer en gång att visa sig vara felaktiga, men utsikten om en framtida korrigering får inte utgöra ett hinder för att försöka tillämpa de olika vetenskapernas hjälpmedel på problemet om det nuvarande samhället och dess motsägelser och att, på ett sätt som motsvarar dagens kunskapsnivå, begripa de för samhällslivets fungerande och förändring viktiga skeendena.
Även om tidskriften först och främst är inriktad på en teori om den nuvarande epokens historiska skeende, behöver den – såväl för förståelse av samtiden som för prövning och utveckling av teoretiska hjälpmedel – historiska undersökningar som kan omfatta de mest skilda historiska epoker, men som givetvis måste bevara sambandet med den aktuella problematiken. Likaså får forskning om det historiska skeendets framtida riktning inte saknas, såtillvida som den står i samband med samtidens problematik. Kunskap om det samtida samhället är t.ex. omöjlig utan ett studium av de tendenser som pekar mot en planmässig reglering av ekonomin. Studiet av de därmed sammanhängande problem, som spelar en viktig roll i dagens ekonomiska, sociologiska och kulturhistoriska litteratur måste särskilt omhuldas.
Socialforskningen skiljer sig från alla intellektuella företag inriktade på största möjliga allmängiltighet och övergripande synsätt genom att den är inriktad på den samtida mänskliga verkligheten. Den kan därvidlag inte undvara sammanfattande begreppsbildningar och teoretiska förutsättningar av allehanda slag, men i motsats till breda strömningar inom den samtida metafysiken utesluter dess kategorier inte en vidare upplysning och berättigade invändningar från den empiriska forskningens sida. Även om övergripande begreppsliga sammanfattningar inte kan undvaras i det vetenskapliga arbetet får de inte föregripa dess resultat och skymma de problem som skall lösas.
Förpliktelsen mot vetenskapliga kriterier skiljer socialforskningen metodiskt från politiken. Den skall hävda sitt kunskapsanspråks självständighet mot alla världsåskådningsmässiga och politiska hänsyn. Detta innebär inte att den skulle tro på något vetenskaplig framsteg fritt från historisk bestämning eller att kunskapen för den framstod som självtillräcklig och utan konsekvenser. Men hur mycket historien än må spela in i alla teorier måste forskningens resultat uppfylla teoretiska kriterier om de skall bekräftas i verkligheten.
Institutet för socialforskning är skyldigt Verlag C L Hirschfeld ett särskilt tack. Genom att förlaget möjliggjort utgivningen av tidskriften trots dagens svåra förhållanden har det jämte befrämjandet av dess nya mål även sörjt för att många av Grünbergs Archivs uppgifter framdeles kan fullföljas. Tidskriften kan i mer än ett avseende betrakta sig som dess fortsättning.
Vidare läsning:
Om en analytisk socialpsykologis metod och uppgift (1932).